Перевод: со всех языков на все языки

со всех языков на все языки

De cor

  • 1 cor

    cor [kɔʀ]
    masculine noun
       a. ( = instrument) horn
    réclamer qch/qn à cor et à cri to clamour for sth/sb
       b. ( = cor au pied) corn
    * * *
    kɔʀ
    nom masculin
    1) Musique horn

    sonner or donner du cor — to blow the horn

    2) Médecine corn
    3) Zoologie ( de cerf) tine

    (cerf de) 6 cors — 6-point stag, 6-pointer

    Phrasal Verbs:
    ••

    réclamer or demander quelque chose à cor et à cri — to clamour [BrE] for something

    * * *
    kɔʀ nm
    1) MUSIQUE horn

    Je joue du cor. — I play the horn.

    réclamer à cor et à crito clamour for Grande-Bretagne to clamor for USA

    * * *
    cor nm
    2 Méd corn; j'ai un cor au pied I've got a corn on my foot;
    3 Zool ( de cerf) tine; un (cerf de) six cors a 6-point stag, a 6-pointer.
    cor anglais cor anglais; cor basset basset horn; cor de chasse hunting horn; cor d'harmonie French horn; cor à pistons valve horn.
    [kɔr] nom masculin
    cor anglais cor anglais, English horn
    2. [au pied] corn
    à cor et à cri locution adverbiale
    réclamer quelque chose/quelqu'un à cor et à cri to clamour for something/somebody

    Dictionnaire Français-Anglais > cor

  • 2 cor

    cor, cordis, n. (griech. καρδία, κηρ gotisch haírtō), I) das Herz, 1) eig.: pulsus cordis, Herzschlag, Mart. Cap.: cor pilis refertum, dicht behaartes Val. Max.: pulmoni cor annexum est, naturā musculosum, in pectore sub sinisteriore mamma situm; duosque quasi ventriculos habet, Cels.: num igitur censes ullum animal, quod sanguinem habeat, sine corde esse posse? Cic.: bina corda habere, Gell.: cor percutere, vulnerare, Cels.: ipse cor suum edens, Cic.: cor (alci) salit, s. 1. salio: cor exsilit (klopft), Sen.: cor palpitat, Cic. u.a. – Bes.u. oft im Bilde, a) als Sitz der Gefühle, Gemütsbewegungen, Triebe, deutsch bald Herz, bald Seele, Gemüt, bald Gefühl, Stimmung, Gesinnung, bald mutige Stimmung, Mut (s. Thiel Verg. Aen. 8, 265 u. 9, 55), cor timidum, furchtsames Herz, Hasenherz, Plaut.: cor plumbeum, gefühlloses H., Suet.: exsultantia corda, Verg.: hoc facinus meum cor corpusque (Seele u. Leib) cruciat, Plaut.: nullum est ingenium tantum neque cor tam ferum, quod non labascat linguā, Acc. fr.: isto verbo animus mi rediit et cura ex corde excessit, Ter.: corde suo trepidat, Enn. fr.: et corde et genibus tremit, Hor.: neque meo cordi est quisquam carior, Ter.: si curat cor spectantis tetigisse querelā, Hor.: illi sedato respondere corde, Verg.: forti corde ferre mala, Ov.: facile vobis apparet non laeti sed prope amentis malis cordis hunc risum esse, Liv.: ferocia corda ponunt, Verg.: u. (Plur. v. einer Pers.) sed pectus anhelum et rabie fera corda tument, Verg. Aen. 6, 49. – oft corde, von Herzen, herzlich, aus Herzensgrund, corde cupitus, Enn. fr.: corde amare inter se, Plaut. – u. cordi est alqs od. alqd, es liegt jmd. od. etw. am Herzen, es ist jmd. od. etw. dem Herzen teuer, es ist etw. eine Herzenssache, -Herzenslust, -ein Herzenswunsch, gew. m. Ang. wem? oder für wen? durch Dat., uterque utrique est cordi, Ter.: cum audirem eam (sponsam) tibi cordi esse, Liv. idque eo mihi magis est cordi, quod etc., Cic.: quod vivis cordi fuisse arbitrantur, Caes.: evenit facile quod dis cordi est, Liv. – u. mit folg. Infin. od. Acc. u. Infin. (s. Drak. Liv. 6, 9, 3 u. 30, 17, 12), adeo vestigia quoque urbis exstinguere ac delere memoriam hostium sedis cordi est, Liv.: si tibi facere cordist, licet, Plaut. most. 323: si tibi magis cordi est nos ea tibi dare potius quam Mezentio, Cato fr.: credo rem Antiatem diuturniorem manere dis cordi fuisse, Liv. – b) (nach der Volksmeinung der Alten, s. Cic. Tusc. 1, 18) als Sitz des Denkvermögens, der Einsicht u. Überlegung, deutsch Geist, Sinn, Verstand, Einsicht (s. Brix Plaut. mil. 203 u. Lorenz Plaut. mil. 335 u. 779. Voß Verg. georg. 1, 123. p. 85. Mützell Curt. 5, 9 [26], 1. Bünem. Lact. 3, 20, 9), quantum ego nunc corde conspicio meo, Plaut.: iam instructa sunt mi in corde consilia omnia, Ter.: nec enim sequitur, ut cui cor sapiat, ei non sapiat palatus, Cic.; vgl. hoc est non modo cor non habere, sed ne palatum quidem, Cic.: qui propter haesitantiam linguae stuporemque cordis cognomen ex contumelia traxerit, Cic.: obtusi od. hebetis atque obtusi cordis esse, Val. Max.: en cor Zenodoti, en iecur Cratetis! Fur. Bibac. fr. bei Suet.: u. im Wortspiel mit cor (Herz) u. cor (Verstand) bei Suet. Caes. 77. – 2) (poet.) meton. = das ganze Individuum, Mensch od. Tier, deutsch Seele (s. Thiel Verg. Aen. 9, 55), corda aspera, Verg.: lecti iuvenes, fortissima corda, Verg.: levisomna canum corda, Lucr. – und als Liebkosungswort, meum cor. Plaut. Poen. 367. – II) übtr., der in der Nähe der Herzgrube befindliche Magenmund u. übh. der Magen, Lucr. 6, 1150. Hor. sat. 2, 3, 28. – / Genet. Plur. cordium, Vulg. Ierem. 4, 4 u. 1. Corinth. 4, 5 (wogegen Fragm. Bob. de nom. 559, 35 K. cordum gebildet wird); Abl. Plur. cordibus, Enn. ann. 367. Vulg. levit. 26, 36 u. ö.

    lateinisch-deutsches > cor

  • 3 cor

    cor, cordis, n. (griech. καρδία, κηρ gotisch haнrtō), I) das Herz, 1) eig.: pulsus cordis, Herzschlag, Mart. Cap.: cor pilis refertum, dicht behaartes Val. Max.: pulmoni cor annexum est, naturā musculosum, in pectore sub sinisteriore mamma situm; duosque quasi ventriculos habet, Cels.: num igitur censes ullum animal, quod sanguinem habeat, sine corde esse posse? Cic.: bina corda habere, Gell.: cor percutere, vulnerare, Cels.: ipse cor suum edens, Cic.: cor (alci) salit, s. salio: cor exsilit (klopft), Sen.: cor palpitat, Cic. u.a. – Bes.u. oft im Bilde, a) als Sitz der Gefühle, Gemütsbewegungen, Triebe, deutsch bald Herz, bald Seele, Gemüt, bald Gefühl, Stimmung, Gesinnung, bald mutige Stimmung, Mut (s. Thiel Verg. Aen. 8, 265 u. 9, 55), cor timidum, furchtsames Herz, Hasenherz, Plaut.: cor plumbeum, gefühlloses H., Suet.: exsultantia corda, Verg.: hoc facinus meum cor corpusque (Seele u. Leib) cruciat, Plaut.: nullum est ingenium tantum neque cor tam ferum, quod non labascat linguā, Acc. fr.: isto verbo animus mi rediit et cura ex corde excessit, Ter.: corde suo trepidat, Enn. fr.: et corde et genibus tremit, Hor.: neque meo cordi est quisquam carior, Ter.: si curat cor spectantis tetigisse querelā, Hor.: illi sedato respondere corde, Verg.: forti corde ferre mala, Ov.: facile vobis apparet non laeti sed prope amentis malis cordis hunc risum
    ————
    esse, Liv.: ferocia corda ponunt, Verg.: u. (Plur. v. einer Pers.) sed pectus anhelum et rabie fera corda tument, Verg. Aen. 6, 49. – oft corde, von Herzen, herzlich, aus Herzensgrund, corde cupitus, Enn. fr.: corde amare inter se, Plaut. – u. cordi est alqs od. alqd, es liegt jmd. od. etw. am Herzen, es ist jmd. od. etw. dem Herzen teuer, es ist etw. eine Herzenssache, -Herzenslust, -ein Herzenswunsch, gew. m. Ang. wem? oder für wen? durch Dat., uterque utrique est cordi, Ter.: cum audirem eam (sponsam) tibi cordi esse, Liv. idque eo mihi magis est cordi, quod etc., Cic.: quod vivis cordi fuisse arbitrantur, Caes.: evenit facile quod dis cordi est, Liv. – u. mit folg. Infin. od. Acc. u. Infin. (s. Drak. Liv. 6, 9, 3 u. 30, 17, 12), adeo vestigia quoque urbis exstinguere ac delere memoriam hostium sedis cordi est, Liv.: si tibi facere cordist, licet, Plaut. most. 323: si tibi magis cordi est nos ea tibi dare potius quam Mezentio, Cato fr.: credo rem Antiatem diuturniorem manere dis cordi fuisse, Liv. – b) (nach der Volksmeinung der Alten, s. Cic. Tusc. 1, 18) als Sitz des Denkvermögens, der Einsicht u. Überlegung, deutsch Geist, Sinn, Verstand, Einsicht (s. Brix Plaut. mil. 203 u. Lorenz Plaut. mil. 335 u. 779. Voß Verg. georg. 1, 123. p. 85. Mützell Curt. 5, 9 [26], 1. Bünem. Lact. 3, 20, 9), quantum ego nunc corde conspicio meo, Plaut.: iam instructa sunt mi in corde consilia omnia, Ter.: nec
    ————
    enim sequitur, ut cui cor sapiat, ei non sapiat palatus, Cic.; vgl. hoc est non modo cor non habere, sed ne palatum quidem, Cic.: qui propter haesitantiam linguae stuporemque cordis cognomen ex contumelia traxerit, Cic.: obtusi od. hebetis atque obtusi cordis esse, Val. Max.: en cor Zenodoti, en iecur Cratetis! Fur. Bibac. fr. bei Suet.: u. im Wortspiel mit cor (Herz) u. cor (Verstand) bei Suet. Caes. 77. – 2) (poet.) meton. = das ganze Individuum, Mensch od. Tier, deutsch Seele (s. Thiel Verg. Aen. 9, 55), corda aspera, Verg.: lecti iuvenes, fortissima corda, Verg.: levisomna canum corda, Lucr. – und als Liebkosungswort, meum cor. Plaut. Poen. 367. – II) übtr., der in der Nähe der Herzgrube befindliche Magenmund u. übh. der Magen, Lucr. 6, 1150. Hor. sat. 2, 3, 28. – Genet. Plur. cordium, Vulg. Ierem. 4, 4 u. 1. Corinth. 4, 5 (wogegen Fragm. Bob. de nom. 559, 35 K. cordum gebildet wird); Abl. Plur. cordibus, Enn. ann. 367. Vulg. levit. 26, 36 u. ö.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > cor

  • 4 cor

    cŏr, cordis, n.    - nom. acc. plur. corda; gén. plur. cordium, rare.    - cf. gr. καρδία. [st1]1 [-] cœur (organe). [st1]2 [-] orifice de l'estomac, estomac. [st1]3 [-] le siège des sentiments, coeur, âme, sentiment.    - cor timidum, Plaut.: coeur craintif.    - cordi est id mihi, Cic.: j'ai cela à coeur, cela me tient à coeur ou cela me plaît beaucoup.    - tibi nuptiae hae sunt cordi, Ter.: ce mariage te tient à coeur.    - cordi est alicui + inf. ou prop. inf.: qqn a à cœur de, qqn tient absolument à.    - cordi habere aliquid, Gell.: avoir qqch à coeur.    - cordi est is mihi, Cic.: j'ai beaucoup d'affection pour lui.    - evenit facile quod diis cordi esset, Liv. 1: ce que les dieux avaient à coeur se réalisa facilement.    - (Dominus) manifestabit consilia cordium, Vulg.: (le Seigneur) rendra manifestes les desseins des coeurs.    - meum cor, Plaut.: mon cher coeur! (t. d'amitié).    - corde spernere, Plaut.: mépriser cordialement, mépriser du fond du coeur. [st1]4 [-] le siège du courage, coeur, courage, valeur.    - lecti juvenes, fortissima corda, Virg. En. 5: des jeunes gens d'élite, des coeurs très courageux. [st1]5 [-] le siège de l'intelligence, intelligence, esprit, bon sens, sagesse.    - cor illi sapit, Cic.: il est prudent, il est avisé.    - neque te quicquam sapere corde neque oculis uti? Plaut. (sub. inf.):... que tu as totalement perdu la raison et que tu ne sais pas voir.
    * * *
    cŏr, cordis, n.    - nom. acc. plur. corda; gén. plur. cordium, rare.    - cf. gr. καρδία. [st1]1 [-] cœur (organe). [st1]2 [-] orifice de l'estomac, estomac. [st1]3 [-] le siège des sentiments, coeur, âme, sentiment.    - cor timidum, Plaut.: coeur craintif.    - cordi est id mihi, Cic.: j'ai cela à coeur, cela me tient à coeur ou cela me plaît beaucoup.    - tibi nuptiae hae sunt cordi, Ter.: ce mariage te tient à coeur.    - cordi est alicui + inf. ou prop. inf.: qqn a à cœur de, qqn tient absolument à.    - cordi habere aliquid, Gell.: avoir qqch à coeur.    - cordi est is mihi, Cic.: j'ai beaucoup d'affection pour lui.    - evenit facile quod diis cordi esset, Liv. 1: ce que les dieux avaient à coeur se réalisa facilement.    - (Dominus) manifestabit consilia cordium, Vulg.: (le Seigneur) rendra manifestes les desseins des coeurs.    - meum cor, Plaut.: mon cher coeur! (t. d'amitié).    - corde spernere, Plaut.: mépriser cordialement, mépriser du fond du coeur. [st1]4 [-] le siège du courage, coeur, courage, valeur.    - lecti juvenes, fortissima corda, Virg. En. 5: des jeunes gens d'élite, des coeurs très courageux. [st1]5 [-] le siège de l'intelligence, intelligence, esprit, bon sens, sagesse.    - cor illi sapit, Cic.: il est prudent, il est avisé.    - neque te quicquam sapere corde neque oculis uti? Plaut. (sub. inf.):... que tu as totalement perdu la raison et que tu ne sais pas voir.
    * * *
        Cor, cordis, n. g. Plin. Le cueur. Il se prend aussi pour le courage. Aucunesfois pour l'esprit et l'entendement.
    \
        Stupor cordis. Cic. Grosse lourdesse et besterie d'esprit.
    \
        Acria corda. Luc. Aigres, Vehemens, Aisez à courroucer, Choleres.
    \
        Acri corde tumere. Valer. Flac. Estre fort cholere et courroucé.
    \
        AEgrum cor. Valer. Flac. Triste, Fasché, Ennuyé.
    \
        Aliena corda. Stat. Contraires, Repugnans, Alienez, Durs et obstinez.
    \
        Alto de corde gemitus petere. Ouid. Gemir et souspirer du profond du cueur.
    \
        Alto corde vri. Stat. Estre fort et amerement marri en son cueur.
    \
        Ferrea. Claud. Durs courages.
    \
        Flammatum cor. Stat. Courroucé, Enflambé de courroux.
    \
        Fortissima corda. Virg. Hebes cor. Lucret. Gros entendement.
    \
        Leuisomna corda canum. Lucret. De legier somme, Qui sont tost esveillez.
    \
        Patrio corde dolorem ferre. Ouid. De cueur et affection paternelle, Ainsi que doibt un pere.
    \
        Purum cor vitio. Horat. Qui n'est point vitieux.
    \
        Sedatum. Virgil. Posé, Rassis.
    \
        Tumidum. Horat. Gros cueur et enflé, Fier et orgueilleux.
    \
        Acuere curis corda mortalia. Virgil. Exerciter, ou Travailler les esprits des hommes par soing et soulcy.
    \
        Cordi esse. Horat. Avoir soing de quelque chose, L'avoir en recommendation, L'avoir à cueur.
    \
        Cordi est mihi. Cic. Il m'est aggreable, Il me plaist.
    \
        Si cordi est. Sil. S'il te plaist.
    \
        Longo sudore corda fatiscunt. Stat. Je suis si las et travaillé, que le cueur et couraige me default, Que je n'en puis plus.
    \
        AEquo corde ferre aliquid. Stat. Porter patiemment.
    \
        Pacem indignantia corda. Stat. Marriz d'estre en paix.
    \
        Labant corda. Val. Flac. Ils ont les esprits tant estonnez de paour, et effrayez, qu'ils ne scavent qu'ils doibvent faire ne devenir.
    \
        Micat cor timore. Ouid. Saultelle, Tressault, Le cueur me tremble de paour.
    \
        Permulcere corda. Sil. Addoulcir le couraige, ou appaiser.
    \
        Pauor corda raptat. Valer. Flac. Vexe, Tormente.
    \
        Riguerunt corda. Lucan. Le cueur luy est froidy, Elle s'est pasmee et evanouye.

    Dictionarium latinogallicum > cor

  • 5 cor

    cor (ŏ, e. g. Ov. Tr. 5, 8, 28; id. P. 1, 3, 32), cordis ( gen. plur. cordium, Vulg. Jer. 4, 4, and 1 Cor. 4, 5; acc. to Fragm. Bob. Nom. et Pron. p. 132, also cordum, but without example), n. [kindr. with Sanscr. hrid; Gr. kardia; Germ. Herz; Engl. heart], the heart (very freq. in all periods and species of composition).
    I.
    Lit., the heart, as the chief source of the circulation of the blood, and so of life, Cels. 4, 1; cf. Plin. 11, 37, 69. §§

    181 and 182: cor tineosum, opinor, habeo,

    Plaut. Cas. 2, 6, 62:

    num igitur censes, ullum animal, quod sanguinem habeat, sine corde esse posse?

    Cic. Div. 1, 52, 119:

    cordis globus aut oculi,

    Lucr. 4, 119 et saep.— Also for the Greek kardia, the cardiac extremity of the stomach, Lucr. 6, 1150; Hor. S. 2, 3, 28; cf. id. ib. 2, 3, 161.—
    B.
    Meton. (pars pro toto; cf. caput, II.), a person:

    lecti juvenes, fortissima corda,

    Verg. A. 5, 729:

    aspera,

    id. ib. 10, 87.—Of animals:

    canum,

    Lucr. 5, 864.—A term of endearment, Plaut. Poen. 1, 2, 154 (cf. corculum).—
    II.
    Trop.
    A.
    The heart, as the seat of feeling, emotion, etc., heart, soul, feeling ( poet.):

    videas corde amare inter se,

    from the heart, cordially, Plaut. Capt. 2, 3, 60:

    aliquem amare corde atque animo suo,

    id. Truc. 1, 2, 75:

    facinus magnum timido cordi credere,

    id. Ps. 2, 1, 3:

    neque meo Cordi quomquam esse cariorem hoc Phaedriā,

    Ter. Eun. 1, 2, 121:

    corde tremit,

    Hor. C. 1, 23, 8:

    cura ex corde excessit,

    Ter. Hec. 3, 2, 12:

    cor meum spes laudis percussit,

    Lucr. 1, 922:

    spectantis tangere querelā,

    Hor. A. P. 98:

    nequeunt expleri corda tuendo Terribilis oculos,

    Verg. A. 8, 265; cf. id. ib. 9, 55:

    curis acuere mortalia corda,

    id. G. 1, 123; 1, 330; id. A. 1, 302.—
    b.
    Cordi est alicui, it lies at one's heart, it pleases, is pleasing, agreeable, or dear: quod tibi magnopere cordi est, mihi vehementer displicet, Lucil. ap. Non. p. 88, 32; 89, 1:

    utut erga me est meritus, mihi cordi est tamen,

    Plaut. Cist. 1, 1, 110; Ter. And. 2, 1, 28:

    uterque utriquest cordi,

    id. Phorm. 5, 3, 17:

    idque eo mihi magis est cordi, quod, etc.,

    Cic. Lael. 4, 15; id. Quint. 30, 93; id. Or. 16, 53; Liv. 1, 39, 4; 8, 7, 6; Hor. C. 1, 17, 14 al.; Cato ap. Macr. S. 3, 5 fin. —With inf.:

    facere aliquid,

    Plaut. Most. 1, 4, 10:

    exstinguere vestigia urbis, etc.,

    Liv. 28, 20, 7:

    subigi nos,

    id. 9, 1, 4 al. —
    c.
    Cordi habere aliquid, to have at heart, to lay great stress upon, to value (post-class.), Gell. 2, 29, 20; 17, 19, 6; 18, 7, 3.—
    B.
    Acc. to the ancients (cf. Cic. Tusc. 1, 9, 18) as the seat of wisdom, understanding, heart, mind, judgment, etc. (most freq. in ante-class. poets): quem (Hannibalem) esse meum cor Suasorem summum et studiosum robore belli, Enn. ap. Gell. 7, 2, 9 (Ann. 374 Vahl.):

    Ego atque in meo corde, si est quod mihi cor, Eam rem volutavi,

    Plaut. Most. 1, 2, 3 dub. (bracketed by Ritschl):

    quantum ego nunc corde conspicio meo,

    id. Ps. 3, 1, 3:

    quicquam sapere corde,

    id. Mil. 2, 3, 65; Ter. Phorm. 2, 2, 7; Lucr. 1, 737; 5, 1107:

    nec enim sequitur, ut cui cor sapiat, ei non sapiat palatus,

    Cic. Fin. 2, 8, 24 Madv.; cf. id. ib. 2, 28, 91:

    stupor cordis,

    id. Phil. 3, 6, 16: cor Zenodoti, Fur. Bib. ap. Suet. Gram. 11; cf.:

    cor Enni,

    Pers. 6, 10; cf., in a play on the meaning, I. A.: si pecudi cor defuisset, Caes. ap. Suet. Caes. 77 fin.

    Lewis & Short latin dictionary > cor

  • 6 COR

    COR, Central Office of Record
    ————————
    COR, circular of requirements
    ————————
    COR, combat operations report
    ————————
    COR, communications operations report
    ————————
    COR, continental operations range
    ————————
    COR, contracting officer's representative

    English-Russian dictionary of planing, cross-planing and slotting machines > COR

  • 7 cor

    [kɔ:ʳ]
    \cor! Mensch! fam, Mann! fam
    \cor blimey! ( dated) ich werd verrückt! fam
    * * *
    [kɔː(r)]
    interj (Brit inf)
    Mensch (inf), Mann (sl)
    * * *
    cor [kɔː] int Br sl Mensch!, Mann!

    English-german dictionary > cor

  • 8 cor

    [kɔʀ]
    Nom masculin (instrument) trompa feminino
    * * *
    cor kɔʀ]
    nome masculino
    1 MÚSICA corneta f.
    trompa f.
    cor de chasse
    trombeta
    2 (pés) calo
    com insistência, em grande algazarra

    Dicionário Francês-Português > cor

  • 9 cor-de-rosa

    cor-de-ro.sa
    [kordir‘ɔzə] sm+adj sing e pl rose.
    * * *
    [͵kordʒi`xɔza]
    Adjetivo de dois gêneros e de dois números rose
    * * *
    adjectivo invariável, nome masculino
    (cor) rose

    Dicionário Português-Francês > cor-de-rosa

  • 10 cor blimey

    cor blimey academic.ru/16077/cor">cor

    English-german dictionary > cor blimey

  • 11 cor-de-laranja

    [͵kordʒila`rãʒa]
    Adjetivo de dois gêneros e de dois números orange
    * * *
    adjectivo invariável, nome masculino
    (cor) orange

    Dicionário Português-Francês > cor-de-laranja

  • 12 cor anglais

    * * *
    nm
    * * *
    cor anglais, English horn

    Dictionnaire Français-Anglais > cor anglais

  • 13 cor

    cor [kor]
    〈m.〉
    2 muziek hoorn
    voorbeelden:
    2    cor d'harmonie waldhoorn, Franse hoorn
          figuurlijk〉 à cor et à cri luidkeels
    m
    1) hoorn [muziek]

    Dictionnaire français-néerlandais > cor

  • 14 cor

    cor, contractor
    ————————
    cor, corps
    корпус (соединение); род войск; служба
    ————————
    cor, correction
    коррекция; поправка; исправление

    English-Russian dictionary of planing, cross-planing and slotting machines > cor

  • 15 cor

    cor cor, cordis n сердце

    Латинско-русский словарь > cor

  • 16 cor

    tr[kɔːSMALLr/SMALL]
    1 familiar ¡guau!, ¡ostras!
    [kɔː(r)]
    EXCL (Brit) ¡caramba!

    cor blimey! — ¡Dios mío! *

    English-spanish dictionary > cor

  • 17 cor anglais

    cor an·glais
    <pl cors anglais>
    [ˌkɔ:ˈrɒŋgleɪ, AM ˌkɔ:rɑ:ŋˈ-]
    n Englischhorn nt
    * * *
    ['kɔːr'ɒŋgleɪ]
    n (esp Brit)
    Englischhorn nt
    * * *
    cor anglais [ˌkɔːrˈɑ̃ːŋɡleı; US -ɔːnˈɡleı] s MUS Englischhorn n

    English-german dictionary > cor anglais

  • 18 cor

    [kɔʀ]
    Nom masculin (instrument) trompa feminino
    * * *
    [kɔʀ]
    Nom masculin (instrument) trompa feminino

    Dicionário Francês-Português > cor

  • 19 cor

        cor cordis (no gen plur.), n    [CARD-], the heart: sine corde esse: gemitūs alto de corde petiti, O.— Plur, persons, souls (poet.): fortissima, V.: aspera, V.—Fig., the heart, soul, mind: meo Cordi carior, T.: stupor cordis: cor tangere querelā, H.: nequeunt expleri corda tuendo, V.: excute Corde metum, O.: ferocia corda, furious temper, V.—Esp., dat predic., with esse and dat. of person, to be at heart, please, be agreeable: uterque utriquest cordi, is dear, T.: quae vivis cordi fuisse arbitrantur, loved while alive, Cs.: id eo mihi magis est cordi, quod, etc.: cui tristia bella cordi, V.: adeo exstinguere vestigia urbis cordi est, they are so bent on, L.
    * * *
    heart; mind/soul/spirit; intellect/judgment; sweetheart; souls/persons (pl.)

    Latin-English dictionary > cor

  • 20 cor.

    cor. ( Mus) corno cor.

    Dizionario Italiano-Francese > cor.

См. также в других словарях:

  • cor — cor·a·cid·i·um; cor·a·ci·idae; cor·a·cite; cor·a·cle; cor·a·co·bra·chi·a·lis; cor·a·coid·al; cor·a·co·ra·di·a·lis; cor·al·lig·e·na; cor·al·li·idae; cor·al·li·na; cor·al·li·na·ce·ae; cor·al·li·ta; cor·al·lite; cor·al·loid; cor·al·lo·rhi·za;… …   English syllables

  • COR (Unternehmen) — COR AG Financial Technologies Unternehmensform Aktiengesellschaft ISIN …   Deutsch Wikipedia

  • COR AG — Financial Technologies Unternehmensform Aktiengesellschaft ISIN …   Deutsch Wikipedia

  • COR AG Insurance Technologies — COR AG Financial Technologies Unternehmensform Aktiengesellschaft ISIN …   Deutsch Wikipedia

  • cor — 1. (kor) s. m. Tumeur épidermique, dure et circonscrite qui se forme aux pieds. HISTORIQUE    XVIe s. •   Clous nommés des vulgaires cors, sont durillons qui viennent aux jointures des orleils ; leur cal est dur et espais, comme la corne de… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Cor de la Bryere — Cor de la Bryère is one of the most influential sires in modern warmblood breeding. He is known as the Reserve Stallion of the Century , second only to Landgraf I. Lived: 1968 2000 Nickname: Corde Color: dark bay/brown Markings: star, half cannon …   Wikipedia

  • Cor D'harmonie — Cor double Fa/Si♭, pavillon dévissable, verni doré Le cor d harmonie ou cor français est un instrument à vent de la famille des cuivres doux. Même s il a un air de parenté avec le cor de chasse, le son de cet instrument est très différent. Il est …   Wikipédia en Français

  • Cor en fa — Cor d harmonie Cor double Fa/Si♭, pavillon dévissable, verni doré Le cor d harmonie ou cor français est un instrument à vent de la famille des cuivres doux. Même s il a un air de parenté avec le cor de chasse, le son de cet instrument est très… …   Wikipédia en Français

  • Cor français — Cor d harmonie Cor double Fa/Si♭, pavillon dévissable, verni doré Le cor d harmonie ou cor français est un instrument à vent de la famille des cuivres doux. Même s il a un air de parenté avec le cor de chasse, le son de cet instrument est très… …   Wikipédia en Français

  • Cor moderne — Cor d harmonie Cor double Fa/Si♭, pavillon dévissable, verni doré Le cor d harmonie ou cor français est un instrument à vent de la famille des cuivres doux. Même s il a un air de parenté avec le cor de chasse, le son de cet instrument est très… …   Wikipédia en Français

  • COR&FJA — AG Rechtsform Aktiengesellschaft ISIN DE0005130108 Gründung …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»